Underbar

[Refrão]
Chorus x2:
 C#m E
Du är vacker som du är, du måste vara som du var
 A
Det är knappast fel på dig, det är fel hur världen är idag
 C#m E
Knyt båda nävarna och fokusera på nått bra
 A
För innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar

[Próxima Parte]
Verse 2:
 C#m E
Har en farsa som är världens största egoist
 A
Han blev kär i alkoholen, tar familjen sist
 C#m E A
Jag skulle vilja säga att jag inte bryr mig ett piss, en ensam fågel som bär på tok för stor
kvist
 C#m E
Våra liv kan kännas tomma och iscensatta
 A
Tänk om vi redan är döda, här istället vi straffas
 C#m E A
Det äter upp mig inifrån - självkänslan, ligger i respirator så skadad och väntar
 C#m E A
Den positiva lilla tjejen är försvunnen, blicken är tom kapitel 17 är ba' mörker
 C#m E
Varför spelar spegeln ett spel mot mig?
 A
Varför gråter livet, när döden alltid ler mot mig?
 C#m E A
Hur ska jag bete mig i sociala sammanhang, när kroppen har panik och hjärnan vill spela på
samma band?
 C#m E
Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att vara trött
 A
Ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp

[Refrão] (repetir)
[Próxima Parte]
Verse 3:
 C#m E
Det känns som första dagen i skolan, ja fast varje dag
 A
Nervositeten kidnappar min mage fram och tillbaks
 C#m E
Om jag kunde lita på mig själv och sluta söka svar
 A
Då kanske ni skulle se mig som någon som var lika bra
 C#m E
En osynlig 17-åring vore allas dröm
 A
Men inte på det sättet, det skeppet har gått på grund
 C#m E
Låt mig inte sitta själv idag igen
 A
Låt mig inte möta mina tankar som följer mig hem
 C#m E
Blickarna i korridoren är som knivhugg i låren
 A
Det är sånt som får mig att överväga resan till båren
 C#m E A
Tonåren, som skulle vara något bra, varför flyttar de på mig när mobbarna får vara kvar?
 C#m E
Men jag förstår dem, det måste vara mitt fel
 A
Måste vara mitt äckliga jag som sätter mig i spel
 C#m E
Det finns inget som går upp, allting går ner
 A
Bäst jag smyger in på rummet och skriver mitt brev...

[Refrão] (repetir)